anotherordinarygirl

So back to square one.

Jag ger dig en andra chans, Men ännu en gång ser inte stjärnan på himlen så skarp ut.

Jag vet omständigheterna och jag VET vad jag behöver stå ut med. Och jag har inget problem med det.
MEN, hur kan små saker förstöra något bra?

Jag älskar dig!
Men, min egna åsikt får inte vara sista ordet i första hand.

Jag älskar dig!!
Men, jag har aldrig behövt vara såhär S**llt frustrerad någonsin i tidigare förhållanden.

Jag ÄLSKAR dig.
Men, varför ska den där fina stunden alltid förstöras av små saker.

Älskar dig!
Men, Du måste bestämma dig

Älskar dig!!
Men, vi båda är för lika, så våra olikheter tär på oss.

ÄLSKAR dig.
Men, förbjudna saker låter mer spännande nu.

Älskar!
Men, hur går vi vidare, måste vi ändra på varandra för att det ska funka?

Älskar!!
Men, om jag kan acceptera dina brister, varför har du så svårt o acceptera mina.

ÄLSKAR.
Men, jag vet inte vad jag ska säga för och få dig och förstå.



FYI, varit utan lite gott i snart en vecka, och varje gång jag försöker indikera på att jag vill ha de lite skoj, Så får jag bara "what R U doin? not now" blick VARJE gång. Och så de gång vi faktiskt är påväg och ha det gött. så är det självklart NÅGOT som du hör eller ser ( jag hör eller ser det oftast också men är för inne i de för o bry mig) och du måste samma sekund ta reda på vad det är och finner att det är något som kan leda till nåt dåligt. så hela stämningen förstörs av att jag vill lugna dig och du vill inte släppa det- så de slutar i diskussion och att vi ger oss och låter den andre"vinna" och direkt efter inte pratar med varandra ifrån 20 min-2h, tror jag de varit som mest.

antar att detta är ett normalt förhållande ändå, de har sina bra och dåliga sidor.