here I go again

japp, fortfarande depp inlägg typ :P, vad ska jag säga, inget känns bra men ändå är inget dåligt....
.
now you did it again, made me feel so happy for only a sek, and it where just those sek when you hold me, huged me, laugh with me, made crazy faces with me and laughed right after like you really enjoyed me, why do I care to much,
I'm in need of love, help me I will loose my self thinking of you, and for what? just beaing a really good friend, that's just what I want....no need to rush my head says, go ahead my mind says, do what feels right my heart says, but what is right then?....
.
japp, to much shit happens, men vad ska man göra åt de, vara snäll och hjälpsam, jaa, men till vilken nytta, att råka bli kär i en eller flera hur lätt som helst....det är fan inte kul... och jag som sa INGA killar de närmsta månaderna, kolla på mig nu... blir depprimerad av att inte få ha min kärlek...
.
.
VILL BORT FRÅN DETTA HEM!
VILL BO SJÄLV, SLIPPA ALL JÄVLA SKIT INOM FAMILJEN, HATAR MIN FAMILJ!!
det fula är att jag skämtar inte, jag må älska min familj eftersom de är min familj... men jag HATAR DOM!!!!!!!
vill fly, fly härifrån, åka långt långt bort, försvinna och inte komma tillbaka förrens jag känner mig redo...
Mamma: snälla förlåt mig, men du har aldrig varit riktigt där för mig, du är inte redo nu ens att jag och min bror inte bor hemma hos dig.. du ringer stup i kvarten, vill bort från det! från allt tjat... hör jag av mig så gör jag, även om det går dagar,veckor,månader så bara sluta!
pappa: Du behandlar mig som en prinsessa, vilket många skulle uppskatta, men jag blir bara illamående på insida, du gullar med mig, skäller på min bror ist för mig, blir jag sur så försöker duläka alla sår. men lyckas knappt halvägs...
Bror: snälla sluta! lämna mig och mitt liv i fred!! sluta dömma folk till de yttersta, låt mig göra som jag vill och umgås med vilka jag vill, du är anledningen till att jag sällar har vänner över... du är nästan större delen av vrf jag har börjat få svårare o prata med folk...
mamma: du ljög, du talade aldrig ut, ämnet om de kom fram, du ignorerade kollade på mig generat och bytte ämne... du UNDVIKER KONSEKVENSER SOM ÄR NÖDVÄNDIGA!
Pappa: du förklarar och talar sanningen, klart du kunde gjort de bätre, snälla sluta dalta mig o skälla på broden min, vet att du är kär, stresad o annat sådan skit, men för fan sKÄRP DIG!!'
Bror: ta tag i ditt liv, inte mitt, du har ett jobb, emn skaffa dig ett bättre, och snälla flytta UT NU! orkar inte dina äckliga fasoner och kommentarer, du går mig på nerverna!!!!
vill bara ha mn egna villa, min egna älskling, mina egna barn, och leva mitt egna liv precis somjag vill ha det!!!
hur svårt ska det vara....
XOXO Another ORdinary Girl :''''-'''C''''''

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback